Om en timme kommer Lucy och hämtar upp mig, hon flyttar imorgonkväll. Jag är så himla nedstämd så jag finner inga ord. Jag har redan gråtit en skvett och det kommer garanterat bli mer tårar ikväll. Jag orkar inte gråta något mer, jag visste inte ens att jag hade några tårar kvar...

Det kommer bli så himla ensamt, jag hatar förändringar, det är inte så att jag kommer bli lika ledsen när jag säger hejdå till mina svenska vänner eller så för jag vet att vi kommer att ses igen. När kommer jag träffa Lucy? Hon är från Australien, på andra sidan jordklotet.

Så när man har rest sig från askan så kommer nästa explosion, livet är inte min bästa vän för tillfället. Just nu vill jag bara bort ifrån allt, glömma allt.