A Bitter Reality


Här sitter jag nu på andra sidan atlanten, i mitt rum på min säng och tänker på hur lyckligt lottad jag är över att vara svensk. Jag kommer aldrig mer att fälla kommentarer som "Jag hatar Sverige, det är kallt och vinter hela tiden" , "Jag vill inte bo i Umeå, ingenting händer, världens tråkigaste stad" osv osv. Jag har det jättebra här borta så bli inte orolig men gud vad jag älskar Sverige!!

Jag tänker på hur stora klyftor det finns i drömlandet USA. Jag märker inte av det på ett personlig plan eftersom jag bor hos en familj som har det bra ställt. Jag bor då i ett gated community så det är grindar man måste köra igenom för att komma in på området. Utanför mitt område finns det också massor av hus men den vyn är helt annorlunda! Här sitter jag i ett hus som är 750 kvadratmeter stort och 400 meter bort bor det familjer i hus som på ren svenska skulle kallas för ruckel. I Sverige är det inte likadant, jag vet att det finns mycket fattiga människor i Sverige också men familjer bor ändå i värdiga hus. Jag har svårt att beskriva känslan jag känner och bilden över hur "rucklena" ser ut men det är hemskt.

Ännu hemskare måste det vara i skolorna här runtom i landet, och detta på grund av klyftorna återigen! Här blandas rika och fattiga barn vilket det också görs i Sverige men här är vissa barn väldigt rika medan andra barn är så himla mycket fattigare än vad en fattig skulle vara i Sverige. Något som irriterar mig mycket är att barn i detta land får inget barnbidrag samtidigt som det är mycket vanligt här borta att ha många barn. Självklart påverkas inte min värdfamilj av det men hur gör familjen som bor 400 meter bort i ett ruckel och har fem barn? I Sverige skulle de få ca 6000 kronor i månaden som underhåll för att ge barnen nödvändigheter som mat, kläder, skolsaker, medicin osv. Vad gör familjen vars mamma jobbar på en mataffär och pappan är arbetslös? Hur överlever dem och hur handskas barnen med situationen när det dagligen går sida vid sida med rika vänner som har allt de kan önska sig? Den bittra sanningen är förmodligen lika bitter som det visas på film, föräldrarna som har tur att ha jobb jobbar säkert 200 % och hinner aldrig träffa sina barn och detta måste de göra för att få det att gå runt om det nu verkligen gör det.

Vad händer med dessa barn om de blir sjuka och behöver sjukvård? Kanske har mamman två jobb bara för att ha råd med att betala sjukförsäkringar för sina fem barn men vad händer med de barn vars föräldrar inte får två jobb? Vad händer om det barnet har njurproblem som jag har haft? Sjukvården kastar praktiskt sett ut människor som inte har sjukförsäkring. Ska denna lilla flicka som inte har gjort världen något ont få dö ist? Systemet här är korrupt och omänskligt. En uteliggare i Sverige har samma rättighet till läkarvård som en rik bankman. En uteliggare här i USA, vad gör den människan?

Det är fruktansvärt att tänka på, USA som är detta "rika" land på andra sidan atlanten har verkligen sina mörka sidor också. Det finns ingen medelsvensson här utan antingen är man rik eller så är man väldigt fattig. Jag älskar Sverige återigen för jag kan välja vilket universitet jag vill, jag kan studera till civilekonom på Uppsala universitet om jag vill det och ha en attraktiv examen. Vilka amerikanska ungdomar går på Yale, Harward och Princeton här? De ungdomar som har växt upp i välbärgade familjer som har kunnat spara ihop till en förmögenhet bara för att deras barn ska få kunna få en utbildning som i sin tur leder till ett bra jobb i framtiden. Visst finns det "fattiga" barn som också har möjlighet att gå på de college skolorna men det är endast barn som får scholarship. För att få ett scholarship måste du vara överdrivet smart eller bra i någon sport. Vad händer då med barn som är som mig? Barn som är duktiga i skolan men inte överdrivet bra? De har ingen chans tyvärr. De är tydligen mindre värda för att de inte har lika mycket pengar och inte är lika begåvade som andra. Jag vågar inte ens tänka på hur mycket pengar mina värdföräldrar har lagt undan till sina barn, pengar som de kunde ha använt till så mycket annat om de bodde i Sverige. För i Sverige är alla lika mycket värda, fattiga som rika.

Jag älskar Sverige för jag har möjlighet till att gå på vilket universitet jag vill. Jag älskar Sverige för att även om jag är uppuxen i en medelsvensk familj kommer ha möjlighet bara jag vill att få en examen som kan ge mig ett bra jobb. Jag älskar Sverige för att mina föräldrar inte behövde lägga ut en förmögenhet i sjukförsäkringar bara för att jag skulle få en värdig vård. Jag älskar Sverige för att där betalar vi så pass mycket skatt att klyftan mellan fattiga och rika inte är lika brutal som här borta! Alla barn i Sverige som kommer från en fattig faimlj som går på socialbidrag kan bli läkare, civilekonomer, professorer och få de så kallade toppjobben bara de vill. Här i USA skulle det vara 100 gånger svårare. Ett företag söker anställda och går igenom hundratals med ansökningsbrev, skulle de välja de fem studenterna från Yale eller de fem andra som gick på community college? Självklart finns det en chans till att de kan välja studenterna från communityt men chansen är så mycket större att få det där jobbet för studenterna från Yale....

Jag vet inte riktigt, jag bollar bara med mina tankar nu, jag har inga konkreta underlag till det egentligen, jag utgår bara från vad jag hört och lärt mig själv. USA har fördelar, men enligt mig finns det mer nackdelar. Jag skulle aldrig låta mina barn växa upp här. Mina barn ska inte växa upp någon annanstans än i Sverige för nu när jag sett hur det fungerar här borta med mina egna ögon skulle jag aldrig sätta mig i den situationen. Att betala hundratusentals dollar för att min dotter ska få sjukvård eller tandställning, att betala hundratusentals dollar bara för att min dotter ska få utbilda sig till något som hon vill.

Just nu i denna stund som jag skriver är Sverige möjligheternas land och även om vårt välfärdsssystem har brister så kan det nog vara det bästa välfärdssystemet i världen för i mitt hemland tänker vi på alla, inte bara på dem med pengar så den där Reinfeldt kan ju passa sig vad gäller att forma Sverige till ett litet USA med privatisering av sjukvård och indragningar på skatten som i sin tur ger mindre pengar till skolundervisning, sjukvård och äldreomsorg. Men Reinfeldt kommer från en rik familj, det finns inga fattiga moderater i Sverige som går på socialbidrag.

Jag är förbannad, när jag kommer hem till Sverige ska jag bli politisk aktiv och styra mitt hemland in på rätt bana igen för just nu har allt ballat ur.

Det var nog allt för mig för stunden. Jag kände att jag behövde skriva ned det här. Vår värld är självisk, that's the bitter reality....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0